SkellefteÄ kommun införde 2005 kÀllsortering av matavfall, de har vid tvÄ tillfÀllen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invÄnarna sorterar sitt avfall. Man sÄg dÄ att det utsorterade matavfallet hade hög renhet men i det brÀnnbara fanns det fortfarande kvar en del matavfall. Detta bör förbÀttras.I denna uppsats undersöks hur kÀllsorteringen har utvecklats, vilken information invÄnarna har fÄtt och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrÄn detta och vad kan man göra för att förbÀttra kÀllsorteringen av matavfall?Information har samlats in frÄn SkellefteÄ kommun och tre andra kommuner har tillfrÄgats hur de arbetar med kÀllortering av matavfall.

Biogas Àr en förnyelsebar energikÀlla som tillverkas genom att organiskt material som matavfall bryts ner av mikroorganismer under anaeroba (syrefria) förhÄllanden. Regeringen har satt upp mÄl för en högre matavfallsutsortering vilket leder till ökad mÀngd tillgÀngligt substrat till biogasproduktion.Matavfallet som samlas in börjar brytas ner under tiden det transporteras och lagras. Syftet med studien var att undersöka hur lÀnge matavfall lagras, ta fram ett representativt recept pÄ ett genomsnittligt matavfall i Sverige och utvÀrdera hur mycket metanpotential som försvinner frÄn matavfall med avseende pÄ lagringstid, insamlingssystem (papper- och plastpÄse) och lagringstemperatur (22°C och 6°C) genom laboratorieförsök.Den genomsnittliga lagringstiden för matavfall frÄn villor och flerbostadshus i undersökningen var sex dagar. Ett recept för matavfall har tagits fram med hjÀlp av litteratursökning och modifiering av recept i Avfall Sveriges rapport U2010:10. Laboratorieförsöken visade att skillnaden i metanpotential mellan plast och papper var tydlig vid 22°C, dÄ metanpotentialen sjunker, men obefintlig vid 6°C.För att uppnÄ maximal metangasproduktion frÄn matavfall under den varma delen av Äret sÄ Àr plastpÄsar bÀttre dÄ de har en mer konserverande effekt pÄ matavfallet Àn papperspÄsar.

Livscykelanalys anvÀnds som metod för att undersöka produkter eller tjÀnster frÄn ?vaggan tillgraven?. Med hjÀlp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys pÄ förbrÀnning av avfall med energiutvinning. Resultatet jÀmförs med en livscykelanalys som utförs pÄ biogasproduktion frÄn matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv pÄverkan pÄ miljön. Resultatet visar att förbrÀnning av avfall bidrar till minskad miljöpÄverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall.

Malmö Àr en av mÄnga kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstÄr inom kommunen. NÀr det gÀller villahushÄllen inom kommunen sÄ Àr mÄlet att minst 32 procent av dem frivilligt ska vÀlja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. Är 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt stÀller höga krav pÄ den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att fÄ med sÄ mÄnga villahushÄll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrÄn tre fokusgruppsintervjuer med villaÀgare frÄn omrÄdena Djupadal, KastanjegÄrden och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det Àr som pÄverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Malmö Àr en av mÄnga kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstÄr inom kommunen. NÀr det gÀller villahushÄllen inom kommunen sÄ Àr mÄlet att minst 32 procent av dem frivilligt ska vÀlja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. Är 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt stÀller höga krav pÄ den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att fÄ med sÄ mÄnga villahushÄll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrÄn tre fokusgruppsintervjuer med villaÀgare frÄn omrÄdena Djupadal, KastanjegÄrden och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det Àr som pÄverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som utfördes vÄren 2011 pÄ Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte Àr att visa hur man bÀst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. KlimatpÄverkan redovisas ur ett sÄvÀl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mÀts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpÄverkan frÄn energianvÀndningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstÄr vid omhÀndertagande av matavfall sÄvÀl lokalt som globalt och det Àr ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpÄverkan redovisas.I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhÀndertagande av den energi som finns matavfall.

Pa? bega?ran av Marinfloc AB har en studie gjorts da?r ett antal faktorer underso?kts som pa?verkar behandlingen av avloppsvattnet pa? olika reningsverk. Ma?tningarna har utfo?rts pa? respektive anla?ggnings biologiska steg da?r de organiska material och a?mnen bryts ner. De faktorer som har granskats a?r vilka metoder som anva?nds fo?r att syresa?tta avloppsvattnet, vilken syrehalt som uppna?s och hur mycket energi syresa?ttningen fo?rbrukar.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanlÀggningar. Sedan 2005 Àr det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen frÄn samrötningsanlÀggningar har ökat de senaste Ären. Den totala biogaspotentialen i Sverige Àr ungefÀr 15 TWh och dÀr stÄr lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall frÄn livsmedelsindustrin och matavfall stÄr för den resterande delen. Det Àr Àven dessa tre rÄvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik.

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn den kvalitativa undersökningen ta fram nya idéer som kan fÄ ungdomar och unga vuxna mellan 15-30Är att bli mer motiverad till att Ätervinna matavfall. Rapporten har tagit stöd av innovationsteorier samt tidigare forskningar. Den empiriska delen för rapporten grundar sig pÄ personlig intervju med Reiner Schulz som Àr verksamhetsansvarig för avfallshanteringsenheten pÄ Eskilstuna Energi & Miljö. Vidare har kvalitativa undersökningar med Ätta respondenter i Äldrarna mellan 15-30Är genomförts varav av fyra tjejer och fyra killar.Valet av Eskilstuna Energi & Miljö Àr pÄ grund av att jag under min högskolestudie tid har arbetat dÀr som informatör och har dÀrför kÀnnedom om företaget. Vidare Àr valet av ungdomar i Eskilstuna ett bekvÀmlighetsurval eftersom dessa personer Àr arbetskollegor och Àven inom min vÀnkrets.Innovationsbidragen som presenteras i rapporten Àr en applikation till smartphones och en utvecklad matavfallspÄse som innehÄller information om kÀllsortering för matavfall.

Varje Är kasseras stora mÀngder mat i Sverige. En viss mÀngd av det matavfall som uppstÄr kan inte undvikas eftersom ett livsmedels alla delar inte kan konsumeras och dÀrför mÄste slÀngas vid matlagning. Trots detta kvarstÄr faktum att stora mÀngder mat kastas före anvÀndning pÄ grund av att hantering och tillagning inte sker pÄ ett fördelaktigt sÀtt. I denna uppsats presenteras och analyseras tvÄ svenska kommuners system för avgiftsbelÀggning inom omrÄdet för matavfallshantering. Kommunerna har valt att implementera olika system. Gotlands kommun har valt att implementera en viktbaserad avfallstaxa medan Uppsala kommun istÀllet tillÀmpar en fast avgift baserad pÄ sopkÀrlets storlek.

Renheten hos brÀnnbart avfall/restavfall frÄn hushÄll skiljer sig mellan olika insamlingssystem. Det Àr av stor vikt att sÄ mycket material som möjligt kan utsorteras och Ätervinnas. Olika insamlingssystem för hushÄllsavfall kan delas in i enkÀrlssystem med fraktionen brÀnnbart avfall/restavfall, tvÄfackssystem med brÀnnbart samt möjlighet att sortera ut matavfall, och fyrfackskÀrl dÀr brÀnnbart, matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete Àr att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushÄllsnÀra insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brÀnnbara avfallet/restavfallet frÄn de olika systemen studerades och jÀmfördes baserat pÄ befintliga plockanalyser som visar innehÄllet i avfallet.

Halmstad kommun ingÄr i Hallands lÀn, som utifrÄn de 16 nationella miljökvalitetsmÄlen utformat 16 regionala miljökvalitetsmÄl. MiljökvalitetsmÄl nummer 15 ?God bebyggd miljö? sÀger under delmÄl fem att till Är 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mÄl angÄende insamling av matavfall, utan mÄlet frÄn 2010 bestÄr. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet frÄn verksamheter och har dÀrmed en bit kvar för att uppnÄ det regionala miljökvalitetsmÄlet ?God bebyggd miljö?.

Allt fÀrre globala tillgÄngar av fosfatmalmer, som anvÀnds frÀmst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att Äterföring av fosfor frÄn olika kÀllor blir allt mer viktigt. I NaturvÄrdsverkets utredning ?HÄllbar Äterföring av fosfor? undersöks olika fosforflöden och deras potential för hÄllbar Äterföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslÄr nya grÀnsvÀrden för fraktioner som sprids pÄ Äkermark.Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan Är 2007. Rötslammet anvÀnds frÀmst som gödsel inom jordbruket.